Barkarby quality outlet, del 2

Jag och fröken N. förtsatte vår spaning bakom Barkarby outlet. Vi fortsatte mot gamla Enköpingsvägenoch där fanns fortfarande hus 62, den gamla underofficersmässen.

Numera lagom patinerat men fortfarande ett vackert funkishus.

På väg därifrån fångades vårt intresse av några uppstickande betongventiler. De visade sig tillhöra några små förråd som fanns kvar efter efter den tid som flytt.

Tydligen var kolsyra en av de saker som förvarats här.

Doppler

Så... Då var räkningarna betalda... SUCK... Ultra SUCK...
NU när räkningarna är iväg skickade kommer jag att tänka på en bok av Erlende Loe jag läste för inte så länge sedan... En under bar historia om Andreas Doppler som efter att ha kört omkull på cykeln bestämmer sig för att flytta ut i skogen nära Oslo, väl där blir han kompis med en älg som han döper till Bongo...
Han har både fru och barn, en dotter som snöat in på Sagan om ringen en grabb på si så där 5 - 6 år och en liten på väg.

Jag tyckte verkligen om den här boken då den satte ord på vad man vill göra ganska ibland dvs dra sig undan och vara i fred från de allt mer påträngande samhället
I boken finns en lite speciell karaktar som, nog bokens alvarliga och lite tragiska person, jag tyckte mycket om denna karaktär. Han heter Dusseldorf, ett namn han tagit efter sin far som var tysk soldat, sedan Dusseldorf förlorat sin fru spenderar han flera år på att bygga upp sin fars död. Hans far stupade i en lite belgisk by under Arrdener offensiven, han bygger hela byn i detalj pratar med veteraner som var med allt för att i möjligaste mån återskapa detta ögonblick på sitt vardasrumsgolv... allt detta i hyllning till sin far som han i aldrig träffat. Andreas Doppler, bokens huvud person låter sig inspireras av detta och beslutar sig för att hylla sin döde far på ett liknade sätt, men det spårar ut lite.

denna bok är absolut läsvärd och jag rekomenderar den varmt, speciellt i samband med att man betalt de sista räkningarna för månaden och in sätt hur mycket eller lite det vart kvar av lönen.

Svarta änglar i Berlin

När jag höll denna bok i min hand kan jag inte förneka att jag var aningen förväntans full.
K Arne Blom har i min mening skrivet en av de bästa kriminalromanerna någonsin " Våldets Triumf ", nu vad det i och för sig, si så där 25 år sedan jag läste den... men i alla fall...

Svarta änglar i Berlin... Hum..inte mycket mer finns att säga än att den inte levde upp till mina förväntningar.
Historien utspelar sig i Lund Malmö och Berlin år 1942, Tyskar och allierade har agenter i Sverige och bokens huvudperson, den svenske säkerhetspolisen Loman skickas till Berlin för att infiltrera svenskakyrkan där då den misstänks gömma Judar och andra för tredje riket icke önskvärda människor. Han råkar ha livet av en prostituerad och dennes kumpan samtidigt som hans kontakt hos Gestapo blir mördad. Gestapo kastar genast misstankarna på honom och han hamnar i deras våld och skickas att infiltrera svenska kyrkan i Berlin inte bara på svenska statens och Gestapos räkning utan även Gestapos..Snurrigt...
Hur som helst så lämnar boken efter sig en känsla av en historia som aldrig riktigt började.
Alltså inge vidare läsning, förstår egentligen inte varför jag läste ut den???

Favorit i repris

Så var vi har igen...

Barkarby quality outlet, del 1

På spaning efter den tid som flytt, Barkarby quality outlet, köpfestens högborg. Men i en inte allt för svunnen tid var detta Kungliga Svea flygflottilj F8 och ännu kan man se spår efter de gamla flottiljbyggnaderna. Här ser vi tex byggnaden som en gång innehåll infartsvakten till flottiljen. I dag är det Pizza hut som huserar här.

Visst finns det en del byggnader som har ett hangarliknande utseende, men det är oftast en illusion då det är arkitekterna som låtit sig inspireras av områdets historik.

Men denna byggnad har en gång innehållit den gamla motorverskastaden, i dag är det Puma som gäller.

Som sagt kan det vara svårt att ana vilka byggnader som är kvar från flottiljtiden och hur de en gång såg ut. Men om man tar sig bakom kulisserna så blir det lite bättre.

Här kan man få en liten inblick i hur det en gån i tiden kan ha sett ut.

Så var det slut på del ett i vår spaning efter den tid som flytt...

Lördagsfrukost i solen.

Mars, solen skiner, ryggsäcken innehåller frukost och klockan är strax efter åtta - en verklig höjdare.

Skaren är stenhård, perfekt att klia sig på.

Framme vid en liten ö av barmark, ser ut att kunna fungera som frukostplats.

Lite lösa näverbitar att tända elden med kanske?

Då är det bara att hugga in på den medhavda frukosten.

Nu kanske någon undrar varför Emma inte var med? Men hon får stanna hemma då hon i veckan varit iväg och blivit kastrerad för andra gången! Nu kanske någon undrar hur det är möjligt, det gjorde i all fall vi då hon började löpa efter den första kastrationen. Dock visade det sig att det fanns en liten bit äggstock kvar och det var bara att skära upp henne igen - tack för det - dock var det gratis denna gång. Fattas bara annat.

Söndagens bilutflykt

Uppe med tuppen och skrapar frosten från bilen, vad ska dagens bilresa ta oss måne?

E4:an exakt 90 minuter senare - Gävle bro - dags för lite rast...

Inne i butiken finns det mycket gott, men vi hopar över det i dag.

15 minuter senare, Hakke gård... dags att svänga av?

Aha... gamla kära 303:an var skall den ta oss?

Nämen Åmots skogskyrkogård...

Ingenting går upp mot en skön fikarast i solen.

Passart på att besöka Konsum i Åmot också, det gäller att hålla omsättningen uppe i glesbygden så att affärerna finns kvar - glöm inte det när ni är ute och åker. Det enda som gjorde mig förbryllad var den överdimisionerade gravljusavdelningen.

Tja på vägen hemåt så blev det ett kort stopp igen vid Gävle Bro.

När vi började närma oss Uppsala började det bli dags att inmundiga lite föda - sagt som gjort det fick bli ännu ett stopp innan vi kom hem.

Våren kommer...

På fler och fler ställen börjar marken titta fram. Bilden är tagen efter Mälaren.

Ett kärt återseender

Efter gårdagens promenad var jag en vante kort, så kan det gå när det är varmt och man stoppar allt för mycket i fickorna. Dagens promenad kom således att gå i samma fotspår och det lönade sig. Där låg en övergiven vante och väntade på oss. Skam den som ger sig.

Nu går det undan...

Upp vid sjutiden och åt frukost hemma i soffan... sedan fram mot nio tiden var det dags att bege sig ut för att avnjuta den andra frukosten. Färden bar rakt ut i skogen och även om skaren var hård spå bar den inte, så mycket pulsa blev det.

När det börjar gå mot vår går det väldigt fort, på en hel del ställen hade snön smält runt träden och bildat små sittvänliga öar. Det var bara att välja ut en bra och sätta sig ner och njuta av vårsolen.

Vissa ligger lugnt och fint ock väntar på sin del av frukosten...

...medan andra metodiskt letar igenom allt efter några smulor att äta.

Väl hemma fanns det andra som njöt i fulla drag utan att ha varit ute i skogen.

Söndagens andra frukost - eller var är Järven?

Strålande väder, som gjort för att ta en promenad... men var är Järven?

Här är Järven, efter en kort väntan så kom kom Järven utstormandes...

Efter ca 45 minuters promenad var det dags för rast och fika.

Sedan blev det dags för de fyrfotade att få smaka lite - full koncentration från alla tre.

Sedan var det bara att packa ihop och bege sig hemåt.

Åmot T o R

Men hoppsan vad är då detta?Järntråden i Upplands-Väsby. Vi måste köra på E4:an vid norr gående körfält, detta måste betyda att vi är på väg norrut igen.

Efter en timme och en kvart, Strax innan dalälven, har vi ett välkänt landmärke efter E4:an - Dragon gate.

15 minuter sedan passerar man ett annat välkänt landmärke - Gävle Bro - där vi även passade på att kort stanna till.

Ytterligare 15 minuter senare, vid Hagsta kan man svänga av E4:an och åka västerut, var kan man hamna då månntro?

Jo då hamnar man efter 30 minuter i Åmot och där kan man bland annat se Åmots kyrka.

Åmot har även en Konsum butik, givetvis besökte vi denna och handlade då deras omsättning i februari gått ner drygt 4 procent jämfört med februari förra året. Man måste stödja de lokala butikerna.

På vägen tillbaka passade vi på att besöka Ockelbomarknaden. Trots att det var blåsigt var den välbesökt.

På väg från Ockelbo via väg 272 passade vi på att tanka på OKQ8, återigen, det gäller att stödja de små mackarna som inte ligger vid motorvägarna så att de kan ligga kvar.

...och här passerar vi järnträden i Upplands-Väsby och snart är vi åter hemma.