Som mål för dagens frukostpromenad hade jag valt ett nytt kalhygge som Nicke gjort mig uppmärksammad. Ett kalhygge är kanske inte den vackraste synen, men man ser i alla fall långt, och solen skiner på en.
Gott om ved var det i all fall.
Frukostbordet dukat.
Arrak väntar snällt på sin tur som vanligt.
Emma kliver omkring bland burkarna och slickar, som vanligt.
Och när det var som tystast och lugnast kom Nicke och Aila...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar