Efter lördag, söndag en blå dag

Söndagar brukar ofta vara lika med frukost i det fria, så även denna söndag. Begav oss utanför våra vanliga domäner och travade iväg mot den lokala slalombacken för att kunna njuta av utsikten. Promenaden dit var underbar, utsikten när vi väl lyckats släpa oss upp för kullen magnifik och himlen var klart blå. På hemvägen var det lite väl mycket folk som vaknat och begett sig ut för att även de ta vara på dagen.

Let's take a walk (A walk down memory lane)

Var uppe med tuppen för att hinna till Högskolan i Gävle och ha sista träffen i min distanskurs. Kändes nästan lite vemodigt Då kanske det är tur att man har en restuppgift att skiva så man kan drömma sig tillbaka.

När jag ändå var och våldgästade Gästrikland så passade jag på att åka upp till vår nya ungliga huvudstad för att besöka en person som för mig har samma ställning som oraklet i Matrix. Gud ske lov så var inte hela byn nerskräpad med fotografier på den där lokala killen som träffat den där tjejen från storstaden och tydligen nu ska gifta sig med henne. När jag skulle in på ICA (eller rättare sagt Ugglebo där är det ingen som vet vad ICA är ) var dock tvungen att passera ett porträtt på dem. Sedan var det raka spåret till hummlevägen och där har inget ändrat sig på de senaste 38 åren som gått sedan jag flyttade därifrån.

När jag var klar med besöket och sedan startade min resa hem på kvällen passade jag på att titta på de hus där min farfar respektive morfar bott. De stod kvar men var sig inte riktigt lika, kanske inte så oväntat.

Farfars f.d. hus i Perslunda.

Morfars f.d. hus i Östby

Sedan var det bara att susa ner de 20 milen mot förorten utanför f.d. huvudstaden, måste verkligen säga att jag är en stor fan till nya E4an. När jag kom hem hade familjen ätit mat. I går serverades det ungsstekt falujorv, en riktig klassiker i mina ögon. men i dag hade tydligen husmanskosten fått ge vika för mat från lite sydligare trakter. Men nu börjar det bli dags att krypa i säng - Ciao!

Storkrypet

Idag när jag var ute i skogen med Järven fick jag syn på detta högst intressanta kryp, man kan inte direkt anklaga krypet för att vara litet heller, vad är det för något? Den bara satta där och låtsades inte om att bli föremål för mitt fotograferande...
Annars bjöd dagen på lite solsken och inte en enda joggare på stigen jag gick...

När jag kom hem lagade frugan mat... fast, det var ju inte direkt husmanskost.
jag vet inte riktigt hur jag ska bete mig för att få raggmunk och fläsk, utan att laga det själv förstås

Det stora språnget

Som bekant håller jag och Nicke N på att ta oss upp genom Sverige i något som med tiden fått namnet Sverigevandringen. Den har under ett antal sakta men säkert tagit oss från stockholmsområdet upp till Vallsta. Det är inte frågan om några hastighetsrekord eller att slaviskt följa lederna, Upplandsleden, Gästrikeleden och Hälsingeleden. Uytan det har fått tagit sin tid men en och annan sovpaus och vi har gått lederna när vi känt för det och efter vägar när vi känt för det. Eller rakt genom skogen när vi känt för det. Målet är att gå till Sverige tar slut. Hitintills så har det rört sig om etapper på knappa vecka eller mindre, men längre upp man kommer desto längre blir transporten till och från vandringarna.

Nu har vi i all fall bestämt oss för att 2014 är det dags för det stora språnget. Då tänkte vi ta Grövelsjön-treriksröset i enlighet med reglerna för det vita och gröna bandet. Ett riktigt inspirerande upplägg som verkligen fått oss att tända till, men som som tidsmässigt inte kommer att kunna fungera för än runt år 2014. Fram tills dess kommer således Sverige vandringen att vara inriktad på att låta sveigevandrringen svänga in i landet och ta oss från Vallsta till Grövelsjön vilket inte borde vara några allt för stora problem.

Och för er som kan lite nutidshistoria så är vår benömning på vandringen Grövelsjön-Treriksröset det stora språnget - lånat från Mao Zedong och dennes kampanj från sextiotalet som syftade till att snabbt industrialisera Kina. Vi får hoppas att värt stora språng inte får lika katastrofala följder.

Vart tog solen vägen?

Gårdagen bjöd på ett underbar försmak på sommaren. Tyvärr var det inget som jag kunde dra nytta av då jag var tvungen att sitta och jobba med min inlämningsuppgift till distanskursen vid högskolan (ja jag vet att det är mycket studier, men det blev som det blev). I och för sig så satt jag på altanen och jobbade men det kan inte på långa vägar jämföras med att vara ute i skogen.

I dag var det bara lite småsaker kvar att fixa och det jobbade jag med på förmiddagen. När jag sedan satt och funderade på om det var läge att smita ut i skogen lite öppnade sig himlen och syndafloden började att ösa ner, så kan det gå.

Nåväl, jag har i alla fall gjort klart mitt arbete om den hjälpende organisationen - flyttfågelsorganisationen.

Om en antik kunskapssyn och konserverade ideologier

I torsdags var jag inne på universitetet och hade min sista tenta i religionshistoria. Som vanligt en lång och tröttsam skrivning och när man går därifrån kan jag inte låta bli att fundera på vad för slags kunskap de mäter. Det känns lite som gamla tiders husförhör där den som memorerade flest psalmer utantill var bäst. Nåja det är väl tur att någon håller på traditionerna här i landet och värnar om 1800-talets kunskapssyn. Det är föresten inte bara den som vårdas ömt på universitetet, även 68-vänster är K-märkt och har bevarats för all framtid. Eller vad säger ni om detta alldeles färska toalet klotter från Stockholms universitet - krossa kapitalismen!

Rubrik

Jag har egentligen ingenting att skriva men jag tycker de här bilden ovan visar vilket väder det har varit idag, i fjol fick man skrapa bort frost från vidrutan på bilen i Juni men i år är det nästan högsommar nu i maj.
Det verkar dock som att sommaren kommer att bjuda på ett överflöd av mygg.

Inte ett napp

i eftermiddags tog jag Järven och kastspöt för att prova fiskelyckan från stranden för första gången i sommar. Vi promenerade genom skogen ner till Ängsjö för att kunna kasta lite.
Dessvärre var det hel dött inte ett napp, inte ens ett botten napp.
Men det spelar ingen roll vi fick ju oss en skön promenad genom skogen jag och Järven...och han fick ju även chansen att skrämma livet ur några änder.

Som tur var hade jag förutsett att det inte skulle nappa något vidare så innan vi gick iväg tog jag fram flundra filér ur frysen, så fisk till middag blir det hur som helst.

På spaning efter den tid som flytt

Ibland när man rör sig ute i naturen kan man hitta diverse spår efter tidigare generationers verksamhet och liv. Det är alltid någon som sätter igång min fantasi och nyfikenhet. Hur har det sett ut här förut? Vilka har bott här och varför övergav man detta? Till exempel kan man när man går efter den gångväg som en gång var järnväg på stäketön se spåren av en annan väg vid sidan om. För några veckor sedan tog vi och gick efter den istället och då såg vi bland annat denna prydliga tegelhög i ett snår och genast väcktes nyfikenheten, vad har legat här, varför rev man det och varför brydde man sig om att så prydligt stapla dessa tegelstenar?

Vela I Extreme del 2

Något av mina första blogginlägg handlade om mitt Vela I Extreme tält. Jag köpte det i höstas och sanningen å säga så har jag inte satt upp det för än nu i helgen. Men i söndags var det premiär, dessvärre var det inte så bra att det var någon övernattning på gång utan syftet med tältuppsättning var att känna på hur det var att sätta upp.

Tältet har en mängd linor att spänna upp det med och en båge som går mitt över det. Det som skrämmer mig är just mängden av linor som skall justeras, jag är som bekant inte killen som håller på och finlirar. Men hur som helst det gick faktiskt ganska bra att sätta upp tältet, efter lite funderande. Upptäckte dock att jag har två sorters tältpinnar - så nu ska jag bara fundera ut vilken sort som skall användas var.

Jag kommer att återkomma med en ytterligare reflexioner kring tältet efter att jag sovit i det, men jag kan redan nu konstatera att en viss lapphund gillade det.

Stridssäck 2000 (Made in USSR?)

Tänkte ta och lägga upp mina funderingar kring en ryggsäck som går under benämningen stridssäck 2000 från Sacci ryggsäckar ab. Ryggsäcken rymmer 35 liter, har vaderade bärremmar och ett enkelt midjebälte. Vid en första anblick verkar den väldigt rejäl och hållbar. Färgenär föga förvånade grön. Men rätt snart så börjar jag få mina tvivel på att detta är en ryggsäck som jag skulle vilja använda för längre turer än en dagsutflykter. Det första som händer det är att blixtlåset på topplocket tackar för sig och anmäler förhinder. Sedan så tycker jag att man i allt för stort grad valt att ha plastdetaljer istället för metall. jag tänker främst på den lilla anordningen som man låser snörena med (vad heter den på riktigt?). Det känns som om den lätt skulle kunna spricka och jag hade föredragit metall här.

Axelremmarna är lite för breda för min smak, men det är en högst personlig smaksak. likaså är alla spännen av plast, som det är med de flesta ryggsäckar, det går snabbt att öppna man jag skulle återigen kunna tänkt mig en metallösning här - så brotom har jag trots allt inte. Men det stora besvikelsen är som sagt blixtlåser på topplocket som gav upp första gången jag drog igen det. Jag vet inte jag fick en konstig känsla av öststat och planekonomikvalité när det hände.

Braständare från solstickan

Hittade en ask med något som kallas braständare från solstickan. Tänkte ta och pröva om det var något som man kunde ha med sig ut i skogen och tända lägereld med, om man inte skulle ha någon näver eller dylikt. Sagt som gjort jag tog braständaren som mest ser ut som världens tjockaste tändsticka och drog den mot plånet, braständaren flammade upp, svavlet lossnade från den och sedan var det över. Inte mycket till att tända någon brasa med, men näs jag sedan tog en vanlig tändsticka och sedan tände eld på braständaren fattade den eld och brann så pass länge att den satte eld på de pinnar jag lagt över.

Så viss fyllde den sin funktion men jag är lite misstänksam mot svalet på toppen och tänker att man nog måste ha med vanliga tändstickor som för säkerhets skull. För min del är detta inga problem då det brukar finnas gott om tändsticksaskar i mina fickor (ja ja jag vet att jag vet att jag under en vandring hamnade i akut tändstickskris men det var då).

Dagens blomrapport

Tänkte bara kort följa upp gårdagens inlägg om träden som står i full blom. I dag var blommorna fullt utslagna. Väldigt vackert.

Halv åtta hemma hos mig

Frukost i skogen. Inget av de gamla vanliga platserna utan vi gick till en ny plats som jag hittat och besökt själv några gånger. I dag blev även den nybyggda eldstaden invigd. Frukosten om att bestå av ostsmörgås, kaffe/choklad, ägg, sidfläsk och fruktsoppa. Har funderat på vad man skall kalla denna plats. ordet solsidan har tidigare kommit upp i mitt huvud då det alltid varit strålande sol då jag tidigare varit här, i dag var det dock annorlunda.

Vi passade även på att att sätta upp våra nya enmannstält, isf har det väl varit så att vi förut gett oss ut på vandring med ett nytt tält som vi aldrig slagit upp förut förän man står där mitt i skogen på natten. Men man behöver inte alltid göra samma dumhet varje gång, därför hade vi beslutat oss för att prova att sätta upp dem. En lärdom har jag dock från denna gång. Det kan vara en bra ide att räkna tältpinnarna innan man börjar sätta ihop tältet för första gången. Då slipper man undra om man har med alla när man sedan tar ner det.

Ja visst gör det ont när knoppar brister

Nu går det undan må jag säga, i går var det koppar på träden och dag så är det i full blom. Jag tycker att det är detta som är som mest fantastiskt med våren, att det går så fort. Först så smälter snön blixtsnabb och det bara porlar och smälter runt om en i naturen. Sedan är det växternas tur. För varje ny dag som kommer så upptäcker man att nya blommor slagit ut i blom överallt. Rubriken till detta blogginlägg är föresten stulet från Karin Boyes dikt Visst gör det ont.

Den 14 maj

Den 15 maj.

11:e Maj

Nu står våren snart i full blom, musöronen på björkarna blir större och större för var dag som går, den kalla gnistrande vintern känns allt mer avlägsen.

På väg hem från jobbet idag stannade jag upp och plockade 3 liter nässelskott som sedan blev soppa med ägghalvor, gott nyttigt och vårligt men det kittlar fortfarande i handen jag plockade med. Är ni intresserade av receptet finns det här .

Jag har förövrigt även läst/lyssnat på en bok som kvalar in på min topp fem lista över de bästa böckerna jag läst, Åsa Lindeborgs, Mig äger ingen. Tänker inte recensera eller skriva något speciellt om den mer än att den var väldigt gripande och hoppas vid Gud att den inte blir film.

Varning för ???

I övriga Sverige ser man relativt ofta varnisngsskyltar för älg, rådjur eller till och med vildsvin.
Men här där vi bor ( inte övriga Sverige ) har vi problem med andra sorters djur på vägarna ???

Hästsko

Idag när jag tog ut hundarna på eftermiddags promenad i skogen råkade mitt öga falla på denna tingest som låg och skräpade i gräset...

AHA vad är detta tänkte jag!!! kanske man skulle spela på lotto eller något, jag stoppade ner den i benfickan för att kanske spika upp den på uteplatsen eller något...

Att spela på lotto ?!!! ÄH den tanken försvann nästan samtidigt som den tänktes.
Nu är frågan bara, Åt vilket håll ska man vända skon när man sätter den på väggen?

Packa pappas ryggsäck

När jag började min bana som fikasugen skogsluffare brukade jag bara lägga ner allt i ryggsäcken rulla ihop ligg underlaget och ha det utanpå ryggsäcken. mer än en gång kom jag då att irriteras över att något låg lite dumt och stack en i ryggen. Men med tiden blir man klokare och klokare - eller i vart fall mer rutinerad och nu har jag hittat den optimala packningen inför en kortare dagsutflykt av typen frukostpromenad.

Det hela handlar om hur jag väljer att packa liggunderlaget. att utnyttja dess fördelar istället för dess nackdelar. Att istället för att ha det som en rulle längs bak på ryggsäcken där det mest är i vägen så sätter jag tullen mitt i ryggsäcken och får därigenom ett stabilt rör att packa i och på så sätt slipper jag att ha något som pekar en i ryggen och jag får en stabil form på hela ryggsäcken. Jag blev visserligen tvungen att skära av cirka 5 centimeter längs hela liggunderlaget för att få det att passa perfekt till ryggsäckens mått, men det gjorde inget.

Liggunderlaget rullas ihop

Ner med de hårda föremålen i botten

Sedan i med extratröja och dylikt

Sedan har man en stabil ryggsäck med perfekt passform

Frasses hamburgare Umeå

När man befinner sig utomlands så tycker jag att man bör passa på och prova på den lokala matkulturen. Då jag denna helg befinner mig i Umeå fick det alltså bli Frasses hamburgare som fick bli representant för den norrländsk matkulturen. Maträtten som inmundigas fick bli ett hederligt "skrovmål".

Som matupplevelse fick det väl godkänt men inte mycket mer. Smakade kort och gott hamburgare med strips. Helt okej men stack på intet sätt ut någonting.