Tidig morgon och vi begav oss för att ära frukost. Morgonen bjöd på en hel del regn och väl framme satte vi upp en tarp för att få lite regnskydd.
Fyrfotingarna var inte senat att utnyttja regnskyddet samt från bästa parkett iakta vad som åts samt naturligtvis få en och annan smakbit.
När det regnat klar och solen började titta fram tände vi en eld för att få lite värme.
Ayla
Arrak
Emma
På vägen hem hade vi sällskap av solen samtidigt som fyrfotingarna röjde på ängen.
Vi hamnade i Skinnskatteberg, verkar vara en trevlig kommun. Gick in på det lokal grillkiosken för att inhandla provint (två stycken 15o grammare) döm av min förvåning när de inte tog kort. Jag fick påbörja en arkeologisk utgrävning i bilen för att få ihop tillräckligt med kapital för vår matinvestering. Men plötsligt händer det - en av lokalborna erbjöd sig att bistå med någr småmynt för att få ihop summan som krävdes, sånt mina vänner händer inte i storstaden.
När vi vandrade efter sjökanten stötte vi på denna... obscena uppenmberelse...
Gjorde även ett kort stopp vid Kloten.
Jag har just avslutat Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten...
Kniven satt där jag lämnat den.
De senaste dagarna har bjudit på en hel del regn och därför spände vi upp en tarp för säkerhets skull men den blev helt oanvänd.
Medan vi gjorde i ordning allt spanade Arrak efter fisken.
Fiskelyckan lät inte vänta på sig, ganska snart var en rejäl abborre på kroken.
Medan vi åt var vi noga övervakade av tre par ögon.
Jahopp då var det inte mycket kvar på semester 2011, lika bra att göra så mycket av den som möjligt. Beslöt mig för att återvända till Roparudden och kasta lite, sagt och gjort, jag och Aila begav oss till ett ganska blåsigt Roparudden.
Den största för dagen, kanske är det någon som undrar vad den stackars fisken har i munnen och för er kan jag avslöja att det är en 10g gulvit Myraspinnare med guldsked.
Min Mors födelsedag och jag har nyss vänt det sista bladet i Uwe Timms roman Upptäckten av currywursten.
Då vi förra veckan paddlde förbi roparudden såg jag ett par fina ställen att testa fisket på.
Dagen bjöd på mest småaborre... var av denna var störst.
N59.571541, Ö17.828118 vid inloppet till Roserbergsviken ligger den lilla klippön Gibraltar.
Gibraltar sedd från västra sidan på väg in i Rosersbergsviken
Det är lätt att få en bra utsikt från denna lilla ö.
Man har både en underbar morgon, likväl som kvällssol att beundra.
Uppe med tuppen tog jag och fru N. bilen och åkte iväg efter E18. Vid Karlskoga svängde vi av och via småvägarna tog vi oss till Björneborg. En liten bruksort i Värmland.
Björneborg var en sömnig liten ort med en lika sömnig Konsumaffär, men ett vattentorn hade de i alla fall. Sedan vi lämnat Björneborg styrde vi bilen åter mot E18 och Kristinehamn.
I Kristinehamn var det livligare och vi promenerade omkring omkring ett tag och märkte då att vi blivit hungriga.
Vi sökte då upp en lokal proviantleverantör och inhandlade en enkel lunch att ta med. Vi hade nämligen bestämt att ta bilen och köra mot skärgården. Kan föresten verkligen rekomendera ovanstående etablisemang för provhantering. Om man beställer baconburgare känns det som om man minst får 100 gram bacon på burgaren.
Väl framme började vi att äta, men då märkte vi att det inte bara vi som var sugna på mat...
Sedan beskådades världens största Picassoskulptur - 15 meter hög och uppförd 1965.
Skärgården vid Vänern kändes föresten rätt mycket som skärgården längs kusten. Sedan var det bara att ta bilen och åka vidare hemåt. På väg hemåt konstaterade vi att ingen av oss besökt Arboga - något som vi genst bestämde oss för att göra något åt -- mot Arboga.
Arboga visade sig vara en helt underbar stad helt i klass med Visby. Några saker som vi lärde oss om staden; den är helt död efter klockan 18.00, man låser inte cykeln och...
Sedan,sent på kvällen blev det ett kort stopp vid den nya rastplatsen - Frösvi - innan vi fortsatte hemåt och mot sängen.
