Jag har läst Jonas Gardells första del i trilogin om när AIDS epidemin kom till Sverige. I romanen får vi möta Rasmus och Benjamin, Rasmus kommer till Stockholm från Koppom i mörkaste Värmland, dit vill han inte återvända. Benjamin är från Stockholm och Jehovasvittne och tillbringar dagarna med att sprida budskaper från Jehova och hoppas att rädda så många själar som möjligt. De möts på en julfest hemma hos Paul och tycke uppstår... och där slutar boken...
Att detta är första delen i en serie går inte att ta miste på, det känns snarare som att läsa första delen av sagan om ringen, boken slutar mitt i berättelsen och man vill bara fortsätta. Men nu är det bara att ge sig till tåls, Gardell använder sig av både tillbakablickar och framåtblickar i sin berättelse, kanske lite väl mycket i min smak, men de personporträtt som han tecknar är både fascinerande och spännande.
Inte den bästa bok jag läst och inte heller den bästa bok jag läst av Gardell men helt klart en helt okej bok och visst kommer jag att läsa vidare när nästa del kommer.
