Regnbågs fiske vid Kloten

Så här glad kan man bli om man är på fisketur vid Kloten i Skinnskatteberg.

Här finns många bra fiskesjöar, med gott om fisk och fina grillplateser osv ...
Som ni redan gissat är det put and take fiske som gäller för de flesta sjöar men för den som inte har något emot det så bjuder fisken ofta upp till bra fighter.

Denna dag gav ett resltat på tre finfina regnbågar och ett par häfftiga fighter som dock gick förlorade

Naturen kring Kloten är väldigt vacker, så trollsk som Bergslagen kan vara och den erbjuder många fina ställen för rast och camping.
Men ska du vandra där på sommaren så är ett tipps att inte glömma vattenreningen...

Höst och regn...

Nu är den mörkaste och våtaste tiden i annalkande, och då det ännu inte är så kallt har jag varit på jula och köpt denna fleece jacka...

Ett väldigt trevligt plagg mysigt, hyffsade fickor och för ändamålet mycket reflexer...synd att den inte är så vattenbeständig bara...

Vill med detta inlägg bara tippsa om en ganska billig bra jacka för hundprommenader höstmörkret.

Salt och peppar

När man är ute i skogen finns det saker man ogärna är utan. Salt och peppar är två sådana exempel, men socker kan också vara trevligt att ha i teet eller på gröten. Men ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag minns fortfarande när jag och NN var ute på en etapp i Sverigevandringen, sträckan Ockelbo-Kilafors, och vi hade köpt ett saltkar i plast. Sedan när vi tar först stora rasten och ska käka lite märker vi att saltkaret har tryktis ihop så att locket farit av och saltet finns överallt matpåsen. Och trots att vi försökte hälla bort och borsta ur all salt tror jag att det fanns kvar hela vandringen.

I dag så var jag och NN på naturkompaniet och tittade lite. Där såg jag bl.a. ett litet kryddkör för vandringsbruk - men det kändes mest som en onödig grej. Numera kör vi med portionsförpackat salt, peppar och socker från olika leverantörer - priset kan man inte heller klaga på, gratis om man passar på att äta.

Nils Ferlin

Luffarbranschen är en gammal yrkesgren och föregångarna har varit många. Många har också de varit som skrivit om luffare – en av dessa var Nils Ferlin. Sätt på er poesiglasögonen, läs och begrunda.

Jag kunde ju vara av Nils Ferlin

En luffare är jag – vad mera,
jag kunde ju vara en präst,
jag kunde ju vara en brukspatron
en bonde eller en häst

Jag kunde ju vara en svala,
en kråka eller en snok,
en snok – eller kanske en blomma,
ett sommarstänk i en bok

Nå – öster börjar i väster
och söder slutar i norr,
virrig är jag av frågor
och halsen är fan så torr…

en luffare är jag, som halkar
förbi i vägarnas grus.
Mitt hjärta är hett som en masugn
och kallt som ett fattighus.

Den heliga naturen och den profana religionen?

Vad är egentligen religion? Det finns säker många bra definitioner gjorda av många kloka människor, men för mig är religion kort och gott ett sätt att fina sin inre frid och på så sätt vägen till sitt eget välmående. Om då detta är religion måste min religion bli att vistas i naturen. Det är i naturen som jag till fullo kan slappna av och bara njuta av att existera. I naturen försvinner alla måsten som normalt distraherar en. I naturen blir livet enkelt och genom detta så får jag min inre frid.

Helt uppenbart finns det många som funnit sin inre frid genom religionen, men för mig något som fyller mig med måsten och personligen är religion något som fyller mig med måsten och i kyrkorummet blir jag rastlös och distraherad. Jag tror att det är därför som vandring har kommit att bli ett allt större och större intresse för mig och att jag allt mer ser fram mot de nya vandringar som vi planerar.

Alla kan inte tilltalas av, och finna sin inre frid i, samma saker. Men det borde vara alla förunnade att hitta sin väg till en inre frid.

Nicke, det börjar bli dags för höstens religiösa sammankomst – när ska vi snöra på oss kängorna?

Spår efter luffarna

I dag så anlände de små visitkort som vi tänkt använda för att lägga ut små spår av oss under våra vandringar genom Sverige. Skulle ni se ett dylikt kort kan ni väl ge oss en hälsning genom att lägga en kommentar antingen i denna blogg eller i fotoalbumet. Korten ser ut som det här under.

Nya bilder (igen!)

Lade upp några bilder i fotoalbumet på det som vi kommit att kalla Uppsalamarschen 2009 - vad är då detta?
Jo våren 2009 poppade en fundering i våra huvuden - det tog oss fyra dagar att gå från Järfälla till Uppsala med full utrustning. Visst borde det gå fortare om man packade extremt lätt?

Sagt som gjort packningen gjordes minimal och för att få lite omväxling så utgick vi från Uppsala och gick till Järfälla denna gång. Hur gick det då? Jo tack det gick bra, vi gick på 31 timmar och nu börjar vi så klar att fundera på om det inte vore möjligt att gå sträckan på under 24 timmar? ;-)Vi får väl se om vi kan viga en helg till detta projekt under våren/sommaren 2010 - vi återkommer om detta.

Uppdaterat fotoalbum

Har lagt upp några bilder från 2008 år höstvandring som gick från Ockelbo till Kilafors samt 2009 års vårvandring som gick från Kilafors till Vallsta. Bilderna ligger i luffarnas fotoalbum på hemsidan (www.luffarna.info.se).

Båda vandringarna var deletapper i Sverigevandringen. Denna höst kommer vi tyvärr inte att ha möjlighet att hinna med någon deletapp, men vid påsk nästa år är nästa etapp inplanerad. Med start i Vallsta där förra etappen slutade och fortsatt vandring norrut.

Tyvärr så finns det inga bilder från 2008 års påskvandring som gick från Gävle till Ockelbo, orsaken till detta är är den numera allt för vanliga orsaken av en oplanerad formatering av en dator, samt naturligtvis slarv med säkerhetskopiering. Så ett råd till alla er där ute - säkerhetskopiera era bilder, och gör det nu.

En sista fundering

Efter den sista rundan för dagen med hundarna, har mina tankar vandrat kring tält i oväder

Nåja! Jag tar med mig denna tanke till drömmarnas land...drömmen om vind och regn som piskar tältduken, nedbäddad i min sovsäck med hunden sovandes vid min sida... Suck

God natt önskar Nicke Nyfiken

Kelly - en tjej att lita på

I dag så anlände ett paket från Irland. Jag har nämligen beställt min andra Kelly Kettle. För er som inte vet vad en kelly Kettle är så skulle jag närmast beskriva den som en tekokare för vildmarksbruk. Konstruktionen är snillrik, man eldar i en liten metallskål ställer sedan "kitteln" ovanpå och det som gör att vattnet snabbt kokar upp är att rökgaserna stiger upp mitt i "kitteln" och att vattnet i den ligger runt rökgången. Bränsleåtgången är minimal, koktiden kort och modellen rolig.

Jag beställde min första Kelly Kettkle tidigt i våras tidigt och den var av modellen större - 1,5 liter. Den funkar bra och jag är nöjd men jag har märkt att den tar för stor plats i ryggsäcken när man är ute och vandrar. Så jag har nu beställt den minsta modellen på 0,5 liter. Man får helt enkelt koka upp vatten flera gånger.

Jag känner att jag var lite otydlig i mitt försök att beskriva hur Kelly Kettle fungerade, vill du se med egna ögon så finns det som alltid en film på Youtube som visar detta.

Vela I Extreme - ett tält för nykära?

Jag har varit och fyndat på blocket. I går så införskaffades ett nytt tält - Ett Vela I Extreme. Ett litet trevlig enmanstält med en intressant konstruktion som gör att yttertältet inte har någon dragkedja. Först var jag fundersam hur det kunde fungera, men jag ändå åkte och tittade på tältet och blev faktiskt riktigt förtjust i konstruktionen. Jag har också en svaghet för annorlunda genomtänkta konstruktioner.

Jag gillar företag som vågar tänka lite utanför ramarna och ifrågasätta gällande normer för att finna bra lösningar, och tycker att Velas tänk vad det gäller detta tält verkar vara just en sådan lösning. Köpet var ett rent impulsköp men priset kan man inte heller klaga på 1700 kronor är som hittat.

Nu återstår bara att få göra en rejäl ”fälttest” av tältet. För den som vill veta mer eller kanske t o m köpa ett eget nytt, så kan man titta på det här. Jag kan inte låta bli att bjuda på ett litet citat från sidan "Enligt Exped är det ett 1-2 manna tält, men ska man klämma in sig två personer måste man vara nykär". Själv får jag nog nöja mig med lite hundsällskap på sin höjd.