Låt den rätte komma in

En av de böcker jag underhållit mig med denna vecka är John Ajvide Lindqvists första och mest kända bok " Låt den rätte komma in ".
Dessvärre hade jag sett filmen innan jag fick för mig att läsa boken, vilket jag defensivt ångrar... Ni som inte sett filmen men funderar på att se den nu, dvs den amerikanska versionen, och inte har läst boken... AVSTÅ från att se filmen LÄS BOKEN.

Jag är inte något stort fan av vampyr gengren, men detta är något helt annat, i berättelsen kring vampyren Eli finns inte ett uns av så kallad vampyr romantik, och genom att låta historien utspela sig i förorts miljö och i början på 80-talet, ger än känsla av, så nära men ändå borta.
Det jag verkligen tycker om är varje karaktär i boken levandegörs på ett väldigt trovärdigt sätt de är som att kliva in i huvudet på de enskilda karaktärerna Detta tror jag bidrar till att göra varje mord eller våldshandling till en tragedi som kommer nära och känns.

En av de mest tragiska och avskyvärda karaktärerna i boken är Håkan, han är förslavad av vampyren. Håkan är förslavad av sina sexuella lustar till pojkar och till Eli, han är en avskyvärd person men väcker ändå viss sympati, detta gör honom till mer än ett monster, evigt förbannad och utstött men även ett offer, hans historia är på något sätt ångest fram kallande man vill inte läsa men måste...lite som verkligheten.
Något jag verkligen gillade var att boken slut varvades med Kungens invigning av Tjörnbron 1981, Mästerlikt!
Sammantaget är detta en väldigt bra bok som lämnar efter sig både tomrum och lättnad när man vänt det sista bladet...Rekommenderas starkt.